Stund elva

Den tog sig in till mig. Nu ligger den på en tunn madrass på mitt golv och sover under en tjock filt, som den har dragit över sig. Madrassen och filten fanns också i den skimrande lådan, som nu står strax innanför dörren vid madrassens fotända. Dörren har den stängt om oss. Vem vet vad som mer finns där i lådan. Jag kunde inte se.

Jag har dragit mig undan till ett hörn av rummet. Jag gjorde det redan när jag förstod att den skulle ta sig in hit. Här har jag nu satt mig ned tillsammans med dig. Jag skriver så tyst jag kan. Men pennan raspar så mot ditt papper, fast det verkar inte störa den. Inte än.

Jag kan se den. Hur bröstkorgen höjer och sänker sig. Hur ögongloberna rör sig under det tunna lagret skinn som omslutit dem. Jag kan se om den vaknar, om den bestämmer sig för att komma närmre. Vad jag ska göra då vet jag inte. Men jag är på min vakt. Bara jag hade haft kniven. Den som kan få blodet att rinna. Men den är utom räckhåll från där jag nu sitter.

Den tog tid på sig. Såg att jag vakade över den ute på bryggan. Men efter en stund kom den mot mig, mot mitt hem och in genom den vidöppna dörren som jag inte förmådde mig att stänga. Det hade inte tjänat något till, för den är större och starkare än jag.

Den är som jag. Fast ändå inte. Det är svårt att förklara.

Den såg sig om i mitt hem. Såg på alla mina saker. Fast inte som jag ser på mina saker. Efter en stund eller två gick den fram till glaskupan och rörde med sina långa fingrar över ytan. Som för att känna att den var hel.

Och sedan nickade den. Mot mig. Och dess ögon mjuknade. Jag visste inte vad ögonen ville längre. För de var mjuka, förblev så, med veck och linjer som djupnade i huden kring dem. Så jag blev osäker.

Vad är det som händer?

Ute dånar det nu. Jag önskar att jag kunde krypa ner i min säng. Men jag vågar inte. Jag vill inte väcka den som sover.

Jag undrar om den också ser ögonen och de röda prickarna? Det kanske den gör. Och jag känner hur det gör mig arg. Jag är arg. Jag vill också se.

BläckJag önskar att den dör. Dö. Dö. Dö.